Totalt hänryckt!

Precis som mamma alltid sa att man skulle vara på Pingsten! 

Mina älskade döttrar kom från Stockholm  och Linköping för att mysa över helgen med sin bror och mamma.

Och som vi har myst!!

Mitt fikahäng.

Innan krukor, växter, hammock och parasoll - men SÅ mysigt redan! 

Vänner.

Vilka fantastiskt, underbart olika karaktärer och personligheter mina vänner är!

Det är en känsla som fyller mig idag. 

Det är så mycket som skiljer dem åt - ålder, kön, nationalitet, levnadsstil, bostadsort, yrke och hur vi en gång blev vänner...  Men alla betyder de SÅ mycket!

Och ger mig så mycket!

Genom att bara finnas.

I dag tänker jag alldeles extra på er och ler med hela mig.

Nytt att se fram emot!

När jag precis nyligen fått diagnoser som tvingar mig in i det jag bara läser elände om - arbetslivsanpassad rehabilitering - väljer jag att se det som spännande!

Som en nystart. 

Som en ny bok av en författare och i en genre jag normalt inte brukar läsa. 

Jag vägrar se det som ett nederlag utan ser faktiskt fram emot vad det kan innebära för mig och min nya vardag i mitt liv här vid havet! 

Jag håller i den känslan så länge jag bara kan! 

Den där känslan...

Känslan av totalt lugn, harmoni och lycka.

Stolthet och en fullkomlig övertygelse om att ha gjort rätt val. 

Den känslan. 

Fyller hela mitt inre och hjärta!

Jag ÄR min egen bästa vän. 

:-D 

Varför jag aldrig mer beställer i på nätet med liten bild på mobilen, dålig syn och med ett huvud som inte är på topp

Om jag är nöjd?! 

Om vi skjuter upp utemiddagen till en annan helg?! 

Så. Jag. 

Boken om mig.

"Skriv den - den blir en bestseller!" Säger min bästa väninna med både humor, värme och lite sorg i rösten!

Ja.
En bok ska jag skriva innan jag flyttar hem till mamma...
Om det blir en om mitt liv, en fotobok med mina älskade ögonblick i livet eller en om endast detta senaste året - ja det visar sig.
Material saknas ej.

Det blev annars väldigt tydligt för mig idag då jag hade en ovärderlig smskontakt med en älskad människa från förr-nu-och all.tid. att jag verkligen är där jag vill vara i livet just nu!
Att jag inte sörjer o saknar längre.
Eller drömmer och hoppas.
Anstränger och anpassar mig utoin!
Försöker hålla kvar o rädda.
Ja jag skulle kunna skriva hur mycket som helst!
Jag kände idag när jag såg vad jag skrev till min vän att jag är hemma!
Även inuti!
Med lite aber som kronisk sjukdom, ekonomiskt haveri och arbetslöshet inpå knuten - men ändå.
Precis där jag vill vara - i mig!
I mina känslor, tankar o handlingar.
Sann.

Min egen bästa vän igen!
<3

(Växten jag köpte med min dåvarande sambo i vår första gemensamma bostad för snart 9 år sedan BLOMMAR - för första gången! Det får symbolisera min känsla. Mig.)

En slags bokstavsdiagnos?

Jahaja!
Jag fick ett samtal från min läkare att jag förutom bristen på B12 hade stor brist på D-vitamin och får snällt knalla ner till apoteksombudet och hämta ut en 3-månaders högkoncentrerad kur av även denna bokstav!

Men det gör jag så glatt om det är SÅ lite jag behöver göra för att må betydligt bättre och inte vara fullt lika dimmig i huvudet (som för några veckor sedan då jag tyckte detta var en bra idé -Aj vad det hade varit oskönt!!):

Finfin söndag i maj!

En härlig tur till Lysekil idag med sonen blev det, för att äta god söndagsmiddag!
Vi kunde njuta på soldäck på färjan över från vår ö - så otroligt skönt! Äntligen!

Nu är vi skönt trötta o mätta och så nöjda över att komma hem till oss igen efter en fin och lagom utflykt med mycket god mat och härliga samtal om allt! :-)

Nu ska jag njuta en kopp kaffe och tystnad under mysfilten i soffan...

Jag försöker lyssna och lära.

Men ännu har jag inte riktigt förstått min sjukdom och min kropp och vad som gör vad och vilka följder jag kan vänta mig.
Jag börjar se mönster och kunna hushålla med mig själv och använda "pacing".
Men skillnaderna kan vara så enorma att det är svårt att hänga med!

Igår låg jag som en trasa hela dagen i soffan och såg ut som en urvriden wettex - medan jag idag är sprittande energisk (med mitt nuvarande mått mätt) och tycker jag ser oförskämt frisk ut!
Bara att tacka och ta emot liksom.

Tack kroppen!!

Från min fotopromenad i det vackraste.

Och där uppe på berget i tre av de sista bilderna bor vi!
Och trivs!! :-)

Maj!!

Och årets första humla kom in och hälsade på hos mig, kollade runt lite hur vi hade det och flög vidare på sitt uppdrag!

Ha en fin första dag i maj!

Vikten av rätt diagnos!

Hej jag heter Anki och jag har ME!
Så här har min status och blick förändrats på bara 2 veckor av att ha fått rätt diagnoser och tillskott av B12!
Det kan vara svårt att ana skillnaden men jag tror ni ser en viss förändring! ;-)

Jag känner den!!